Mathias Holgersson och Mikko Seppänen är landets just nu hetaste tävlingsfiskare. Efter att de vunnit både PerchFight och PikeFight 2019 så ser de fram emot att upprepa bedriften nästa säsong.

Perch Fight 2019 blev precis så spännande som alla hoppats på, och därigenom väldigt underhållande för publiken. Ställningen var väldigt jämn inför det sjätte och sista momentet, men Rapala-duon Mathias Holgersson och Mikko Seppänen pallade för favorittrycket.

Hur rankar ni segern i PerchFight 2019?

– Det är svårt att sätta ord på, vinster eller förluster ger oss motivation att bli bättre på att fiska och försöka förstå. Men genom vinsten blev det en dubbel, seger i både PerchFight och PikeFight, och det är otroligt stort för oss, säger Mathias Holgersson till Fiskejournalen.

Finns det någon speciell händelse eller fisk som ni minns bäst?

– Alla dagar är otroligt intensiva och händelserika, men att stå på finaldagen med alla teamen inom synhåll gör spänningen påtaglig.

Nu när ni vunnit båda tävlingarna – behöver ni ställa upp nästa säsong också?

– Jodå, vi hoppas på att få försvara titeln!

Skulle ni vilja ändra något i upplägget inför nästa säsong?

– Upplägget är extremt roligt när det är relativt skilda miljöer och ett utmanande fiske. Vi båda tycker ”Sjö X” är det absolut roligaste när man åker ut i det okända. Så det skulle vara en till ”Sjö X” då.

När fick ni reda på att ni vunnit – och hur firade ni?

– Vi var faktiskt ute och fiskade under dagen och visste att vi skulle komma hem sent, så vi stängde av telefoner och väntade tills vi kom till stugan vid 23-tiden. Men när väl telefonen blev påslagen fullkomligt sprutade det in grattis och annat. Och vi tackar er alla som supportat oss genom detta, sponsorer, vänner och fans!

Slutligen – vad är ert bästa abborretips inför sommaren 2019?

– Fiska mycket och ofta, helst med en Rapala. Skojar bara, leta abborrens föda och var observant på vad som händer på vattenytan och annat i naturen, många gånger avslöjar abborren sig så. Många gånger under högsommaren lönar det sig att fiska väldig tidigt morgon mellan klockan 04-08.

Här kan du se finalavsnittet av PerchFight 2019:

Här är mannen och laxen som fått sportfiskare längs Mörrumån att få tillbaka hoppet. När årets första trofélax fångades så var det med besked: 19,3 kilo och 118 centimeter!

Det har varit en del skeptiska miner i Mörrums-området, med tanke på allt snack om sjuka laxar och den relativt tröga inledningen på säsongen. Men Mörrum is back! Under de senaste dagarna har det strandats flera fina laxar, med en absolut drömfisk som kickstarter.

Bananflugan, som lurade laxen.

Det var tyske Aik Boymann som höjde sitt personliga rekord med närmare 8 kilo torsdagen 9 maj, inför en hänförd publik som följde dramat. Aik är en flitigt återkommande gäst i Mörrumsån, kallas i folkmun för ”Minken” eftersom han kanske tillbringar mer tid i vattnet än någon annan. Det var med andra ord en välförtjänt storlax.

Så här berättar han om fångstögonblicket:

– Laxen tog flugan direkt efter att den landat, och den var väldigt aggressiv. Sedan rullade den runt i ytan under fem minuter, innan den gick ner på djupet, där den inte gick att rubba över huvud taget. Efter ett tag gjorde den en rusning, och efter fem minuter till var den klar för landning. Totalt tog kampen 30 minuer.

Aik har haft en fantastisk start på säsongen, och fångat fisk alla tre gånger som han varit i Mörrum, bland annat två havsöringar med en topp på 5 kilo, och en hybrid på 12 kilo.

Folket i Mörrum hoppas nu att detta blev islossningen för årets laxfiske, och Stefan Enevoldsen på Fiskeshopen Mörrum hälsar att han gärna tipsar om vilka flugor och linor som funkar bäst för årstiden.

Läs om fiske i norr:

Harrlek – härligt nöje för både små och stora fiskare

Norrlands inland har starka bestånd av både öring, gädda och sik. Längs kusten ser det dock inte lika bra ut – och Havs- och vattenmyndigheten går nu ut med en remiss angående ändrade fiskeregler för Västernorrlands- till norra Uppsala läns kust.

Det är främst nätfisket som är måltavla för de föreslagna regeländringarna, och i synnerhet under lekperioder. Förslaget syftar till att stärka bestånden av flera kustlevande fiskarter, framför allt öring, sik, gös och gädda. Förslaget innehåller också delar om storleks- och fångstbegränsningar för handredskap.

Bakgrunden är helt enkelt att många kustlevande fiskbestånd på berörd kuststräcka är sköra, och rekommendationerna från Sveriges lantbruksuniversitet är att fångsterna totalt för gädda och gös bör minska i området och att fångsterna av öring och sik inte bör öka.

HaV föreslår exempelvis att nätfiske på grundare vatten än tre meter mellan 1 september–10 juni skall vara förbjudet.

– För sik och öring står fisket med mängdfångande redskap i berörd kuststräcka för mellan 82-98 procent av den totala dödligheten från fritidsfisket, säger Martin Karlsson, utredare på enheten för fiskereglering på HaV. Att avstyra fisket med mängdfångande redskap på just grunt vatten är dels biologiskt relevant med tanke på att fisken nyttjar grundområdena främst för lek och lekvandringar, dels är nätfisket särskilt effektivt på grunda vatten där vattendjupet sällan överstiger nätens höjd. För arter som gädda och gös kan vi konstatera att det istället är handredskapsfisket som står för den största andelen av dödligheten från fritidsfisket, säger Martin Karlsson, utredare, enheten för fiskereglering, Havs- och vattenmyndigheten.

Hela pressmeddelandet från Havs- och Vattenmyndigheten hittar ni här:

Läs om jättar längst den svenska kusten:

Jättelaxen som räckte till för hela besättningen

Det världsberömda fisket efter insjölax i Vänern står just nu och väger. Något måste göras för att behålla resursen. Det anser åtminstone Tommy Nerstrand, som är fiskeguide och projektledare för ”Lax i Vänern”.

Thomas Johansson, VD Laxfonden, och Tommy Nerstrand, projektledare Lax i Vänern.

– Under hösten 2018 fångade jag bara två vilda fiskar i Dalbosjön, alltså sådana som har fettfenan kvar och inte är utplanterade. I själva Värmlandssjön är andelen något högre, men det är alltså bara en spillra kvar, berättar Tommy.

Han är nu med och sjösätter en satsning som förhoppningsvis ska hitta en långsiktig lösning för Vänernlaxen.

– Vi måste fixa det här, annars har vi inget fiske kvar. Antalet guider i sjön har exempelvis halverats efter de sista 10 årens minskade utsättningar. Inga nya vågar starta, konstaterar han krasst.

Av den ursprungliga vildlaxen i Vänern, Gullsångslaxen och Klarälvslaxen, finns det bara spillror kvar. Fortum sätter genom sin avelsverksamhet i Forshaga ut 175 000 smolt per år i Klarälven, och parallellt med detta sätts det ut smolt genom Laxfond Vänern. Mellan åren 2008–2017 har det i genomsnitt satts ut 55 000 smolt per år. Laxfond Vänerns uppskattning är dock att det behövs sättas ut minst 90 000 smolt per år i sjön för att behålla det värdefulla fisket. Och då krävs det att mer pengar flödar in, i storleksordningen 750 000–800 000 kronor mer per år.

Just nu försöker han och kollegorna i Laxfond Vänern att få kommunerna runt Vänern att sluta upp bakom satsningen som ska trygga laxfisket i Vänern. För ungefär ett år sedan blev han projektledare för Leaderprojektet ”Lax i Vänern”, som ska bli en katalysator i arbetet framåt och skapa en modell för frivilligavgifter för att i nästa steg kunna sätta ut mer smolt i Vänern. Projektet pågår fram till augusti 2020 – och det finns väldigt lite tid att spilla om räddningsaktionen ska lyckas.

– Vänern som sjö fungerar bra. Den är näringsrik och det finns gott om betesfisk, frågan om laxens överlevnad ligger nu helt hos människan.

Vänernlaxens öde är alltså i människornas händer, och om du vill vara med och stötta bevarandearbetet så finns det flera sätt. Bland annat kan du donera pengar direkt till ”Smoltkontot”, via bankgiro: 5237-1416 eller Swish: 1232085280.

I nästa nummer av Fiskejournalen kan du läsa ett mer omfattande reportage om Vänernlaxen. Missa inte det!

Läs om mer hot mot fisken:

Ny torka på gång – var ska fiskarna och fisket ta vägen?

Ju bättre hantering fisken får sedan fångstögonblicket, desto bättre bevarar den sin kvalitet i frysen. En omsorgsfull kylhållning av fångsten är avgörande för slutresultatet på tallriken. Nedan följer några konkreta knep som kan komma till nytta, framför allt nu under den varma årstiden.

Från avkrokning till frys
Att kunna hålla fångsten väl kyld redan från avkrokningen till frysen hemma är avgörande för fiskens kommande kvalitet och hållbarhet. Vare sig man sitter i båten, vid strandkanten eller på bryggan så måste man ha möjligheten att hålla fångsten kall under många timmar, ibland dagar. Sök alltid den svalaste och skuggigaste platsen för fisken. En låda, placerad i skydd under ett säte eller i en durk, är en bra förvaringsplats om du fiskar från båt. Vill du vara helt på den säkra sidan så använder du en kvalitativ kylbox. Dometic cool Ice portabla, robusta boxar kylhåller utan problem både livsmedel och fångst under en längre tid. De skarvfria boxarna erbjuder en effektiv isolering och tack vara en unik labyrinttätning behålls den kalla luften inne i boxen samtidigt som varm luft på utsidan inte kan smita in. Ett gäng kylklampar eller några petflaskor med is räcker som kylelement.

Dometic cool Ice portabla, robusta boxar kylhåller utan problem både livsmedel och fångst under en längre tid.

Dometics passiva kylboxar håller kylningen i schack samtidigt som de är utrustade för sportfiskaren. Spöhållare, mätdekal och avgränsare för fångst och lunch är detaljer som lockat många sportfiskare världen över.

Sötvatten och bakterier
Du tjänar alltid på att kyla fisken så snabbt som möjligt efter fångst då både kvalité och hållbarhet förbättras. Om du kommer hem inom rimlig tid, kan de flesta fiskar vänta med att rensas till hemkomsten. Nackdelen med att rensa på plats är att man öppnar fisken för bakterier. Skölj aldrig fisken i insjövatten, det är fullt av mikroorganismer och tänk på att även fiskens yttre slemlager hyser bakterier.

Dometics passiva kylboxar håller både mat och fångst väl kyld i båten som under tältsemestern.

Vissa fiskar bör dock rensas direkt på plats. Detta gäller torsken som är så full med halvsmält föda att den annars förorenar både sig själv och sin omgivning med frätande avföring.
Makrillen bör också rensas direkt, men av den anledningen att den fiskas på sommaren och är en fisk som väldigt snabbt blir dålig.
Hur länge fisken tål att förvaras i kylen beror bland annat på hur du har hanterat den efter fångsten. Årstid, temperatur och fiskart är andra faktorer, men generellt sett bör rensad fisk lagas till inom ett, max två dygn.
Ett litet tips kan vara att gnida in fisken med ättika, både under transport och när den ligger i kylskåp. Det förhindrar tillväxten av bakteriekulturer. Fisken tar ingen smak av ättikan. Det hjälper även att gnida in fisken med salt, med saltet drar också ur vätska ur fisken och kan då göra fisken lite torrare.
Generellt, ju färskare fisk – desto godare. Det finns dock undantag. Piggvar, slätvar, sjötunga och hälleflundra har ett mycket hårt kött som mjuknar om fiskarna får ligga till sig en eller ett par dagar. Lax tjänar också på att ligga till sig. En pinfärsk lax är svårare att rensa och de små pinnbenen är nästan omöjliga att dra ut. Harr är en fisk som bör lagas till och ätas absolut färsk, likaså makrill.

Du tjänar alltid på att kyla fisken så snabbt som möjligt efter fångst då både kvalité och hållbarhet förbättras.

Vill du att din fångst ska smaka lika bra på talriken som den gjorde på spöet? En effektiv kylhållning direkt efter avkrokning är A och O.

Hur länge håller fisken?
Tumregeln är att fet fisk inte ska ligga i frysen mer än tre månader. För makrill gäller en månad. Lax tenderar dock att klara längre tider, fyra-fem månader.
En mager fisk klarar sig lite mer än 6 månader om man har hanterat den rätt.
Fryst fisk ska förvaras i minus 18°C, gärna ännu kallare. Lax ska helst ha en omgivande temperatur på minst minus 22°C. Tänk på att kärntemperaturen i fisken aldrig blir lika kall som själva frysen.
Genom att först linda in fisken i folie och se till att folien smiter åt och sedan lägga den folieinpackade fisken i en fryspåse, minimerar du lufttillförseln. Sug ur kvarvarande luft ur påsen.
Ett bra sätt att förvara mindre, hel fisk, är att frysa in dem i vatten. Detta rekommenderas på mindre laxfiskar som öring och röding, som snabbt tappar kvalité vid frysning. Fyll en plastpåse eller mjölkkartong med vatten, lägg i fiskarna och stoppa i frysen. Fiskarna fryses då in i en isklump och syretillförseln blir minimal.
Tina helst fisken i kyl vid max + 4°C. Då behåller fisken sina smakämnen. Häll bort all vätska innan tillagning.

Dometics passiva kylboxar finns i flera olika storlekar – kika på utbudet genom att följa länken här nedan.

Ett säkert kort är att alltid ha tillgång till god kylhållning direkt vid fångstplatsen – Dometic Cool Ice boxar täcker alla sportfiskares krav. Kika på DOMETICS sortimentet HÄR.

Tidigare studier har visat att storspigg är en konkurrent till bland annat gädda och abborre i Östersjön. Nu höjs varningsflaggor för att den fortsätter att öka i antal, och frågan är hur detta påverkar övriga bestånd?

SLU slår fast i nya kartläggningar att det finns mycket storspigg i de svenska delarna av Östersjöns utsjö. Detta kan alltså på både kort sikt och lång sikt ske på bekostnad av exempelvis abborre och gädda. Storspiggens roll i Östersjöns ekosystem varit relativt okänd. Flera studier under senare år har dock visat att arten kan påverka rekryteringen av rovfiskar, dels genom att spiggen äter rovfiskens ägg och yngel, och dels genom att storspigg, unga abborrar och unga gäddor konkurrerar om samma föda.

Forskare rekommenderar nu att storspigg inkluderas i framtida övervakningsprogram och att den beaktas vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.

– Våra analyser skulle också kunna ligga till grund för en förvaltning av ett eventuellt framtida kommersiellt fiske efter storspigg. Spiggen skulle kunna användas som foderfisk, och eventuellt för utvinning av nyttiga fettsyror. Samtidigt skulle ett fiske riktat mot spigg kunna vara en miljöåtgärd för att avlägsna näring från Östersjön. För ett riktat fiske mot spigg ska kunna bli verklighet och bedrivas långsiktigt hållbart, krävs dock undersökningar som utvärderar risker för oönskade bifångster och andra möjliga negativa effekter på miljön, säger Jens Olsson, forskare vid SLU.

Hela artikeln går att läsa här på SLU:s hemsida.

Spana in silvergäddorna som det snackas om:

Hur många har lyckats fånga en silvergädda?

Laxen är guld värd för Mörrumsområdet – och då är det väl inte mer än rätt att bygden stöttar sina simmande vänner. Nu görs insatser för att hinna rädda fisken innan det är för sent.

Även från Mörrumsån har det kommit in sorgliga rapporter om döda laxar i samband med leken. Mattias Holmquist, författare till boken Laxlycka och koordinator på Blekinge Arkipelag, lägger pannan i djupa veck när han konstaterar faktum:

– Sedan 6 år tillbaka dör cirka 90 procent av laxbeståndet i Mörrumsån i samband med leken. Undersökningar har gjorts på virus och miljögifter i djuren utan att man kunnat hitta något, säger han till nyhetssajten blt.se.

Flera har pekat ut tiaminbristen som en bov i dramat, och det gör även Mattias Holmquist.

– Tiaminbristen är vetenskapligt klarlagd, understryker han.

Förra veckan samlades ett 60-tal personer på Eriksberg utanför Karlshamn för att diskutera just tiaminbristen, och bland deltagarna fanns bland annat politiker, forskare och representanter från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. På plats fanns även professor Lennart Balk vid Stockholms universitet, som bedriver forskning på just tiaminbristen. Han fick ta emot en symbolisk gåva på 20 000 kronor, som samlats in från försäljning av boken Laxlycka. Pengarna ska gå till dokumentärfilmaren Hans Östbom, som är i färd med att skapa en film om östersjölaxens ökade dödlighet. Mattias Holmquist, Lennart Balk och andra laxvänner uppmuntrar nu myndigheterna att stötta forskningen kring tiamin.

Boken har sålts i cirka 400 exemplar – och den finns att beställa här: https://www.laxlyckan.se/se/boken-laxlycka-41244597

Än fångas det dock stora laxar i Mörrumsån – missa inte att läsa om denna!

”Minkens” monsterlax tänder gnistan längs Mörrumsån

Årets skalv inom skandinaviskt gösfiske kommer från Finland. Perttu Haanpää har nämligen satt nytt finskt gösrekord med en bjässe på hela 14,9 kilo.

Att det var just Perttu Haanpää som skrev in sig i historieböckerna är ingen större skräll. Han är medlem i finska Team Lowrance och Wake Fishing, och har smed denna fångst sex gösar över 10-kilosstrecket på meritlistan. Drömmen att fånga en absolut troféfisk besannades tack var ett målinriktat upplägg.

– Den här våren hade jag bara en enda plan, och det var att hitta en riktigt stor gös och fånga den. Jag har lagt hundratals och åter hundratals timmar på att hitta den, och här är den, berättar en glad Perttu för Fiskejournalen.

Fisken fångade i en sjö i södra Finland, och den tog på en Wake Fishing Pelagear 8″ jigg i färgen Sexy Shad.

Han hade även sinnesnärvaro nog att fånga fångsten på film, och det klippet kan ni se här nedan:

Snart är det högsäsong för ett av landets mest populära fiske – nämligen makrillfisket på Västkusten. Nu kommer beskedet att Världsnaturfonden WWF ger makrillen rött ljus i sin Fiskguide för 2019.

Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.

Det handlar då om makrillen från Nordostatlanten, som fiskas med garn. Den hamnar på rött ljus och förlorarar dessutom sin MSC-certifiering.

Fiskguiden 2019 visar på en negativ trend för 4 av 10 vanliga matfiskar, och däribland makrillen. Östersjötorsken får fortsatt rött ljus, och även sill från olika områden går från grönt till gult ljus.

Karin Glaumann, fiskexpert på WWF, kommenterar makrill-märkningen så här:

– Det är tydligt att man misslyckats med förvaltningen. Makrillbestånden överfiskas och nu har MSC-certifieringen dragits in. Kvoter sätts kortsiktigt högre än de vetenskapliga råden trots forskarnas varningar.

WWF:s bedömning baseras på tre kriterier: Hur bestånden mår – om förvaltningen och kontrollen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskapen och bifångster). För odlade arter granskas var fodret kommer ifrån, odlingssättet och miljöpåverkan från odlingen. Hela Fiskguiden 2019 hittar du här!

Läs om hur Vänernlaxen ska räddas:

Så ska det unika laxfisket i Vänern räddas

Inför denna säsong ville Nedre Ljungans fiskevårdsområde stoppa allt fiske efter lax och öring i Ljungan, för att skydda bestånden. Men det förslaget stryker nu Havs- och vattenmyndigheten.

Fiskejournalen berättade i höstas om larmet kring sjukdomsdrabbade fiskar i Ljungan. Strax efteråt meddelade förvaltningsgruppen för Nedre Ljungans Sportfiske att fisket efter lax och havsöring stoppas helt från 1 juni till och med 15 november 2019.

När Havs- och vattenmyndigheten, HaV, nu beslutat om ändrade bestämmelser för fiske efter lax Ume-Vindelävlen och Ljungan, så stryks den punkten. Motiveringen är att fisket i Ljungan sker efter odlad havsöring, som sätts som kompensation för vattenkraftutbyggnaden i älven. Nedre Ljungans fiskevårdsområde har också själva redan infört bestämmelser om att vild havsöring inte får fångas.

De nya bestämmelserna innebär dock ett stopp för fångst av lax i Ljungan och att det inte är tillåtet att fånga laxar som är 65 cm eller större i Ume- Vindelälven. Syftet är att skydda laxhonor eftersom dessa normalt är större än 65 cm. Anledningen till att maximimåttet införs är stärka skyddet för laxbeståndet, meddelar HaV.

Hela pressmeddelandet kan du läsa här!

Läs om Victors drömöring från Ljungan:

Victory för Victor – fångade krutpaket på 87 centimeter

Grattis alla läsare och besökare på sajten! Nu släpps den spännande fiskefilmen Den gamle och havet till allmän beskådning på fiskejournalen.se.
Succéfilmen spelades in 2012 och är en nervkittlande fiskehistoria, där Martin Falklind och hans kamrater får den galna idén att följa i Hemingways och Den Gamle och Havets fotspår, och göra en modern tolkning genom att försöka fånga och märka en marlin, en av världens snabbaste fiskar, från kajak. Förutom spänningen om de lyckas eller inte bjuder filmen på en tänkvärd berättelse med lite större djup – om hur vi sedan Hemingways dagar har fiskat ut en stor del av världshavens stora rovfiskar. Och att det trots allt faktiskt finns ljuspunkter och platser där man tar hand om sitt hav.

…försöka fånga och märka en marlin, en av världens snabbaste fiskar, från kajak.

Filmen har visats på tv-kanaler över hela världen och blivit flerfaldigt prisbelönad, bland annat vunnit guld i världens största filmfestival ”Us International Film & Videofestival”.

Amar Kulo i Sandared drog från jobbet lite tidigare för att fiska abborre, eftersom det var högtryck på gång. Det slutade med att han satte personligt rekord på öring, med en bjässe på 5.37 kilo.

En drömfisk i håven!

Fiskejournalens redaktion är förtjusta i så kallade bonusfiskar, eftersom sådana fiskeberättelser brukar innehålla både oväntade fiskar och överraskade fiskare. Här nedan kommer Amar Kulos solskenshistoria, från en sjö i Västra Götaland som bjöd på en minst sagt oväntad fångst:

– Jag tänkte fiska lite abborre med tanke att lufttrycket gått konstant upp sedan i söndags. De är utlekta i sjön där jag fiskar och de borde börja jaga lite mat nu efter leken. Fisket började segt, fick kanske tio stycken runt 30 centimeter, och eftersom det var mest smått så testade jag lite tyngre jigg. Första kasten, på droppet, tar något i jiggen och börjar dra ordentligt. Jag trodde först att det var en stor abborre, eftersom den hade knyckar som påminner på abborre. Men när den började dra ordentligt med lina så visste jag direkt att det inte var abborre, berättar Amar.

Han misstänkte att det kunde vara en gädda, även om det inte kändes som gädda alls. Fisken drog iväg och tvärstannade sedan för att göra några knyckar, och sedan iväg igen.

– Efter några minuter lyckades jag få den vid ytan, och då insåg jag vilken fisk det var! Den var krokad i underkäken, så jag var ganska rädd att det inte skulle hålla hela vägen, men det gjorde det. Kampen tog kanske 10 minuter, sedan håvade jag in fisken och frågade några i en båt bredvid om de kunde ta en bild på mig, och sedan lät jag den simma vidare.

Fisken var 74 centimeter lång och tog på Gunki Grubby Shad, 8.5cm med 15g skalle. Både personligt rekord och ett minne för livet. Grattis och tack för storyn, säger vi på Fiskejournalen!

Läs om fler drömfiskar:

Finska monstergösen tar Skandinavien med storm

Arrangörerna av tävlingen Sommargäddan/TheBig5 konstaterar att årets upplaga kan bli en riktig succé. Och det är den redan – trots att den inte börjat ännu. Trots att det är flera veckor kvar till startskottet så är redan över 200 lag anmälda.

Under måndagen hade 209 team anmält sig till Sommargäddan, som lockar med ett finare prisbord än någonsin. Sverige är indelat i 5 zoner, och hittills ser fördelningen ut så här: 48 team från Norr, 58 från Mitt, 38 från Väst, 35 från Öst och 21 från Syd.

– Rätt så bra spridning. Det finns inget tak på själva kvalomgången eftersom hela Sverige är spelplan, påminner tävlingsledaren Daniel Lövstedt.

Kvalet sker mellan 1 juni och 25 augusti, och finalen äger rum mellan 31 augusti–1 september. Det vinnande teamet i varje zon får fina priser från tävlingens sponsorer, plus en plats i finalen. Utöver zonvinnarna går ytterligare 5 wildcards till final. Anmälan är öppen fram till 27 maj klockan 23.59, så skynda dig att anmäla ert team om ni inte redan gjort det.

All information om tävlingen hittar ni här!

Läs om sportfisket i Vänern:

Så ska det unika laxfisket i Vänern räddas

Snart ska den sjösättas – den nationella planen för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Men för många vatten kan det dröja årtionden innan de är åtgärdade.

Från och med den 1 januari 2019 gäller nya bestämmelser som innebär att alla som bedriver vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska förse sin verksamhet med moderna miljövillkor. Det kan exempelvis handla om fiskvägar, fisktrappor eller dammutrivningar.

Många sportfiskare och fiskevårdsområden undrar såklart när just deras vatten står på tur. Svaret är att det varierar kraftigt – bland annat beroende på var i Sverige du bor. Vissa vattensystem i Norrland kommer exempelvis att börjas åtgärda 2022, medans andra får vänta ända till 2037. På Havs- och vattenmyndighetens hemsida kan du nu själv kolla när ditt vatten står på tur. Du har även möjlighet att tycka till om förslaget till den nationella planen, som ska ut på remiss. Det anordnas dessutom samråd på flera orter i landet under våren, där du kan ställa skarpa frågor kring planen.

Dessa datum gäller: 15 maj, Coor Konferens, Stockholm, 20 maj Hotell Högland, Nässjö, 21 maj HIVE Örebro, 27 maj Elite Hotell Knaust, Sundsvallm 28 maj P5 Umeå. Tid: Kl. 13.00-16.30.

Läs om ändrade regler för fiske:

Ändrade regler ska skydda kustfisken i Mellansverige

Det finns ett helt buffébord för den som vill följa inspirerande tävlingsfiske hemma i tv-soffan. När Perch Fight 2019 nyligen lagts till handlingarna så har exempelvis Abborrfemman tagit vid.

Abborrfemman är ett lite unikt tävlingskoncept som dessutom har mycket hjärta och humor. Den första episoden av sex ligger nu ute för beskådan på youtube, men vi är förstås nyfikna på hur ”Lubbe” som är programledare vill beskriva denna serie som produceras av Bläcksquid Inc. Runby media och Palmqvist media.

– Abborrfemman är den första produktionen av sitt slag från ”Tackle shop productions”.  Precis som i ”Gäddfemman 2018” så tävlar våra butiker mot varandra. Böjda spön, Sportfiskegiganten, Sporting, Jiggar.nu och Upplev. Men denna gång får de besök av olika leverantörer som kommer med nya, friska krafter varje fiskedag och tävlar som ett eget ”utmanarteam”. Håller butikerna pall mot dessa proffs? Alla fiskar på samma villkor med samma utrustning och utgår från samma startplats, berättar ”Lubbe”.

Utmanarteamet byts ut 3 gånger under dessa 6 episoder, och det är Team Westin, Team MojoBoats/Rapala och Team Illex/Gunki. Frågan är alltså om butikerna kan slå ett sådant dream-team? Det återstår att se!

Abborrfemman sänds på youtubekanalen Tackle shop productions varje lördag kl 19:00 .

Episod 1 av Abborrfemman 2019 finns här:

Ett stort steg mot målet att få fri fiskvandringsväg mellan Sommen och Lägern-sjöarna har nu tagits. Tranås Energis har nämligen invigt den nybyggda fiskvägen i Forsnäs, Ydre.

Allmänheten var inbjuden och cirka 300 nyfikna besökare kom för att se resultatet av miljöprojektet, som innebär att fisk och andra vattenlevande djur kan röra sig både upp- och nedströms förbi kraftstationen.

Sven-Inge Karlsson, kommunstyrelsens ordförande i Ydre, klippte bandet och förklarade fiskvägen invigd. Därefter kunde besökarna gå runt bland flera stationer och få veta mer om projektet samt titta in i kraftstationen. Mattias Larsson från Sportfiskarna berättade om djurlivet i vattnet runt Forsnäs och Naturum Sommen håvade vattenlevande småkryp tillsammans med både barn och vuxna. Grillen gick varm och såg till att alla 300 blev mätta.

– Vi är stolta över att kunna medverka till den här typen av fiskvård och därmed bevarande av biologisk mångfald, deklarerade Niklas Johansson, vd på Tranås Energi.

Under hösten påbörjar Tranås Energi bygget av ytterligare en fiskväg, den här gången vid vattenkraftstationen i Visskvarn.

Läs om mer om fiskvandringar:

Harrlek – härligt nöje för både små och stora fiskare

Fiskvännen, biologen och naturfotografen Johan Hammar har utsetts till årets naturfotograf 2018 av Naturvårdsverket. Få andra fotografer går på djupet som honom.

Johan Hammar – en naturnära fotograf.

Johan Hammar är sötvattenspecialist och är engagerad i viktiga vattenfrågor. Han har bland annat dokumenterat svenska vattenmiljöer över hela landet, både under och över ytan. Målsättningen är att öka förståelsen kring hur viktiga levande och friska vatten är. Kort sagt: En värdig mottagare av utmärkelsen.

Efter 15 år som biolog arbetar han sedan 2013 som fotograf och filmare på heltid, och bilden på gäddan här ovan är ett exempel som ligger till grund för priset.

Så här säger Johan om bilden:

– Många svenskar vet hur ett korallrev ser ut men få känner nog till att det kan se ut såhär i en svensk sjö. Stänglar av näckrosor sträcker sig upp mot ytan och botten täcks av en vackert ljusgrön matta med kransalger. Och där, blixtstilla under näckrosorna, står gäddan och lurpassar. Det är bara bröstfenorna som rör sig lite försiktigt. Sakta, sakta glider jag närmare gäddan. Sen ligger jag bara där och betraktar, glömmer nästan bort att fotografera. Ett helt magiskt ögonblick i en svensk sjö, säger Johan Hammar i kungörelsen på Naturvårdsverkets hemsida.

Han konstaterar också:

– Att återskapa vattenmiljöer gynnar givetvis alla de 5 000 arter som lever i och kring våra sötvattenmiljöer men det gynnar i slutänden även oss människor.

Stort grattis Johan säger vi på Fiskejournalen!

Läs mer om Johan Hammar här:

www.johanhammar.com

www.sotvatten.se

Missa inte kampen för Vänernlaxen:

Så ska det unika laxfisket i Vänern räddas

Tendensen med högre temperaturer och omfattande torka ändrar spelreglerna för sportfiskare – och för näringsidkarna i branschen. Det gäller bland annat för fiskeguider att ha en plan B, den uppmaningen kommer fiskeentreprenören Per Jobs med.

Under sommaren 2018 fick flera populära fiskevatten stänga i hela Sverige, eftersom fisken riskerade att ta för stora skada av höga vattentemperaturer. Detta ledde på vissa håll till missnöjda fisketurister, och att fiskeentreprenörer gick miste om inkomster.

Hur sommaren 2019 kommer att bli återstår såklart att se – men på många håll är torkan redan ett faktum, med risk för att livet i vattendragen tar skada. Flera fiskevårdsområden går redan nu ut med information om att de kan tvingas stänga vattnet om det blir lika höga temperaturer som 2018. Detta är något som sportfiskare måste beakta när de planerar sina resor. Och för fiskeguider och entreprenörer gäller det att vara förberedd på alla scenarion.

– Det är mycket som kommer an på entreprenörerna, och framför allt gäller det att ha en plan-B, säger Per Jobs på Fish Your Dream.

De har anläggningar både i Tjounajokk, Ammarnäs och Gotland, och även de fick känna på konsekvenserna när vattentemperaturerna blev för höga förra sommaren.

– Vi fick stänga fisket i Vindelälven. Tjounajokk klarade sig, mycket tack vare smältvattnet från glaciären, men det hade ju också sitt pris eftersom glaciären minskade rejält.

Han konstaterar också att rödingen lyser med sin frånvaro, och att den söker sig upp mot kallare vatten i systemet.

Per Jobs håller det för sannolikt att trycket på fjällvatten kan bli ännu högre i framtiden, för att de troligtvis kan hålla öppet i en annan utsträckning än vatten på lågland. Det innebär också att förvaltningen av dessa måste ses över, enligt honom.

– Vi själva fick hänvisa folk till andra vatten, som därigenom blev hårdare fiskade. Vi måste få styr på sådana vatten, kvotera dem och ha en bra förvaltning. Det kanske inte kan vara obegränsat med fiskekort, som det är på många ställen i dag, resonerar han.

Och framför allt uppmanar han entreprenörer att vara flexibla, och inte enbart rikta in fisket mot exempelvis öring, röding och harr.

– Man måste vara öppen för att ställa om fisket till fler arter, exempelvis abborre och gädda och andra arter som etablerar sig högre upp. Dessutom kan det var riskabelt att bara utgå från strömsträckor, som riskerar att bli uttorkade, säger Per som själv spanar efter större sjöar att etablera sig vid.

Han tillägger också att alla måste ta ansvar för fiskevattnet, både entreprenörer, gäster och fiskevårdsområden.

–  Det gäller för gästen att veta vad som gäller, och att vattnet faktiskt kan stänga. Vi entreprenörer måste också ta hand om den resurs som vi faktiskt lever av, och kanske uppmana ett fiskevårdsområde att stänga vattnet om det är nödvändigt.

Fiskejournalen återkommer med fler artiklar kring klimatets påverkan på fisketurismen.

Läs tidigare artiklar i ämnet:

Ny torka på gång – var ska fiskarna och fisket ta vägen?

Det har varit ovanligt tunnsått med gäddor över 14 kilo i rapporteringen under maj månad. När det äntligen dyker in en sådan så är det föga överraskande Tobias Fränstam på Sportfiskarna som är avsändare. Detta var hans fjärde över 14 kilo i karriären!

När fisken högg så var Tobias Fränstam och hans teamkamrat Evelina Henriksson på väg för att spela in en kort filmsnutt om lite olika beten och utrustningar som de använder i Team Abu Garcia.

Så här berättar han om fångsten:

”Fisket visade sig vara utmanande och gäddorna var svårtrugade överlag. Vid ett tillfälle hade Evelina en gädda som nyfiket följde en jigg men som verkade lite loj och inte särskilt övertygad när den högg vid båten. Vid fiske i Stockholms skärgård brukar jag ofta använda ett särskilt jerkbait vid dessa situationer. Det är en Berkley Juke  128 som är ett mycket litet skedförsett bete med mycket rörelse. Det som skiljer detta bete från andra jerkbaits är att skeden får betet att dyka samtidigt som det är svävande. Då skeden dessutom bromsar rörelsemönstret fungerar det ofta riktigt bra att fiska sakta och retligt på gäddor som är svåra att locka till hugg. Genast när jag bytte till Juke fick jag en gädda kring metern, men sen var dagen i princip slut och det var dags att avsluta fisket. Dagen därpå började jag med en Juke 128 i abborrfärg och redan på första stoppet small det på med besked. Efter en stenhård kamp kunde vi håva en gigantisk gädda på 14,4 kg och 125 cm! Denna fisk var min fjärde över 14 kilo och en helt fantastisk upplevelse! Mer om denna fisk kommer på en filmsnutt från ABU Garcia som släpps i samband med våra nya produkter som kommer till hösten”, hälsar Tobias.

Vad är då hans bästa tips för att lyckas fånga en 14-kilosgädda?

– Hitta dina egna platser! Fiskar man där man hört att andra får fisk är man genast tvåa på bollen. Alla största gäddor jag har varit med och fångat har kommit när vi utforskat områden själva.

Läs om framtidens sportfisketurism:

Hotet om torkan: ”Fiskeguider måste ha en plan B”

Nöden är uppfinningarnas moder – något som säkerligen många sportfiskare kan skriva under på. När Piotr Wawrzyniuk krokade en 120-centimeters lax så fick de ta till djärva grepp för att få den i båten.

Det ska inte vara för enkelt att fånga drömfisken. Piotr Wawrzyniuk var både magsjuk och glömde bort håven när han gick sitt livs fiskefajt vid Blekingekusten. Efter att ha trollat flera timmar utan hugg så hände plötsligt allt på en gång.

Kaoset började med ett dubbelhugg – som dock slutade med att båda fiskarna lossnade. Under hemtagningen så smällde det sedermera till 25 meter bakom båten, och det blev starten på ett dramatiskt drillningsrally.

– Vi såg ett silvermonster bakom båten vid ytan, som snurrade två gånger och drog iväg med Gripen-hastighet. Rullen bara skrek på högsta möjliga nivå. Kompisen Ingemar började plocka upp alla spön från högra båtsidan, men då ändrade fisken riktning och började simma åt vänster där den ytligaste paravanen låg … och då blir det trassel, berättar Piotr.

Han fick dock stopp på fisken när det bara var cirka 80 meter kvar på rullen, och sedan följde några pirriga minuter då de klippte isär de ihoptrasslade linorna för att frigöra spöt med jättelaxen på.

– Nu börjar vi fundera på landningen, och ingen håv som sagt, och vi uppskattar att fisken är över 10kg! Ingemar frågade på radio om båten bredvid hade håv ombord … men inget svar! Då bestämde vi oss för att göra en ögla av kräftburslinan, för att försöka sätta den på fiskstjärten, som vi sett folk göra på tonfiskar, berättar Piotr.

Efter många vändningar så var både fisk och fiskare trötta, och på tredje försöket lyckades de sätta öglan över stjärten och dra upp fisken med gemensamma krafter.

– Glädjen bara sprutade av oss! Vi mätte snabbt fisken, och den var exakt 120 centimeter med en uppskattad vikt på 20 kilo. Måttbandet runt fisken visade hela 75 centimeter. Vi tog några snabba kort och släppte sedan tillbaka den. Detta kommer vi att minnas länge, och det var bara andra trollingturen med min nya båt. Livet är så fantastiskt, konstaterar en överlycklig Piotr Wawrzyniuk som snabbt glömde bort magsjukan …

Läs även om stora gäddor:

Fränstams fjärde gädda över 14 kilo – läs hans bästa tips