Längs Östersjökusten anläggs våtmarker i syfte att öka gäddbestånden. Nu efterlyses vetenskapliga bevis för att bestånden verkligen gynnas. Sportfiskarna menar att belägg redan finns och ställer sig frågande till utspelet.

Gäddan är en av våra mest uppskattade sportfiskar. Bestånden är ofta lokala och svåra att uppskatta. På en del håll visar provfisken nedåtgående trender och högt fisketryck anges som bidragande orsak. I den senaste beståndsrapporten från Havs-och vattenmyndigheten rekommenderar SLU aqua att gäddfisket i Östersjön minskas och föreslår att lek- och uppväxtområden restaureras. En insats som redan görs är att anlägga och restaurera våtmarker för att ge gäddyngel en gynnsam start på livet. Dessa kallas ibland gäddfabriker. Professor Magnus Appelberg, verksam vid institutionen för akvatiska resurser på SLU, vill se vetenskapligt stöd för att gäddfabrikerna fungerar. – Det låter som att det borde bli fler gäddor av gäddfabrikerna, men det finns inga belägg för det. Det är bekymmersamt att det dras igång stora insatser trots att vi inte vet om det verkligen hjälper gäddorna, säger han i Vetenskapsradion. Sportfiskarna, som har stor erfarenhet av gäddfabriker, har svårt att förstå påståendet att det saknas belägg för att gäddan gynnas. De anser tvärtom att det är väl belagt att gäddfabriker bidrar till kraftigt ökad yngelproduktion och att mängden vuxen fisk som återvänder för lek till gäddfabriker har ökat.

Fortsättning lär följa. Vi på Fiskejournalen tror i alla fall stenhårt på idén med gäddfabriker och hoppas på många framgångsrika resultat i framtiden.

Lyssna på Vetenskapsradions inslag här.

Läs Sportfiskarnas kommentar till inslaget här.

Hans Hällman

Hur beter sig fisk i närheten av turbiner? Frågan är relevant eftersom många fiskar går turbindöden till mötes. Snart kommer forskare att söka svaret med hjälp av en enorm ränna.

För att minska risken att fisk sugs in i kraftverkens turbiner skyddas de av intagsgaller. Problemet är att de fungerar dåligt och att många fiskar dör. Nu bygger Älvkarlebylaboratoriet en ränna i full skala som ska efterlikna en narurlig älv, i vilken vandrande fisk kan studeras. Forskarna hoppas då kunna se varför dagens intagsgaller fungerar så dåligt. – Idag vet man inte hur ett sådant ska se ut. Men det får man veta med hjälp av de här försöken. Vi kan utforma olika lutningar, olika vinklar och olika typer av avstånd på själva gallret och se vad som ger bäst effekt och hur vi får fisken att göra som vi vill, säger Mats Billstein, forskare och projektledare på Älvkarlebylaboratoriet. ”Kungsrännan” blir 25 meter lång, fyra meter bred och tre meter hög och kommer att klara ett genomsläpp på 16 000 liter vatten per sekund. Det kommer att ge forskare på vandringsfisk unika möjligheter att studera beteenden under naturtrogna former. – I den här rännan möts både strömningsmekanik och biologi och det behövs för att förstå hur fisken beter sig i vattnet, konstaterar Mats Billstein.

Projektet drivs tillsammans med forskare från Karlstads universitet, Umeå universitet, Statens lantbruksuniversitet och Luleå tekniska högskola.

Läs mer och lyssna på inslag från P4 Gävleborg här.

Hans Hällman

Att gäddor kan hugga och hoppa så att pulsen går i taket är det många som har fått erfara. Men att fånga stunderna på film kan vara svårt. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord, och en film ännu fler. Här kommer några filmklipp som visar varför vi älskar gäddan!

Den korta filmen är en trailer till en flugfiskefilm och ligger på The New Fly Fishers Facebooksida. Man behöver inte vara flugfiskare för att inse hur adrenalinet pumpade när de här gäddorna bjöd upp till dans!

Hans Hällman

Blankis och urstarka jätteöringar – kan det bli bättre? Anders Permats berättar om ismete efter stor öring och bjuder på bilder, tips och ett filmklipp från säsongens inledande fiskepass.

Att fånga en storöring från isen är många fiskares dröm. Men att få den uppfylld är ingen självklarhet. Till att börja med gäller det att hitta fisken. Stora öringarna trivs ofta i stora sjöar, och dessa kan vara svåra att fiska av. I alla fall innan man lärt sig var de heta platserna finns. Att fisket kräver tålamod fick Anders Permats erfara förra vintern. Hela tio fiskepass i rad avslutades med att han traskade hem utan minsta hugg. Men skam den som ger sig. Belöningen kom och när öringen väl kunde lyftas var alla bompass utan betydelse. Vilken känsla!

Vi frågar Anders om lite tips på hur man lyckas med ismete efter riktigt grov öring. – Först gäller det att hitta en bra sjö. Vi satsar på dom större sjöarna och fiskar ofta runt grund och djupkanter där man vet att det finns stor fisk. Jag tycker att man kan testa bra trollingområden. De brukar ofta vara bra platser också för ismete, berättar Anders. Fiskedjupet kan variera. Anders rekommenderar att man satsar på fiske i det pelagiska frivattnet. Stor öring jagar ofta aktivt vintertid och Anders har haft stor framgång från sju meters djup upp till iskanten. En bra rulle med flätlina, ett kort och följsamt spö och tafsar i fluorocarbon är det som gäller. I de sjöar där Anders fiskar är ofta siklöja en naturlig föda, och därmed ett effektivt bete också vid ismete. Det fina öringfisket i Rättvik-Boda fiskevårdsområde kan ske tack vare omfattande fiskevårdsinsatser. De stora öringarna är viktiga för beståndens fortlevnad och fiskar i storleken 60-90 centimeter skal returneras. – Det tycker jag är en bra regel. Det gör att många kan glädjas åt detta fantastiska fiske också i framtiden, avslutar Anders.

Se Anders fiskefilm när han drillar öring från isen.

Vill du läsa mer om ismete efter stor öring? Se vår tidigare notis från samma område här.

Fiskejournalen är helsåld på detta fiske och planerar en reportageresa om ismete efter öring i mars 2017. Vi hoppas därför att snart kunna rapportera om egna erfarenheter från detta unika fiskeområde!

Hans Hällman

John Kärki har slitit ut många vadarbyxor i jakt på ostkustöringen. Med fullt fokus på att försöka få ett grepp om de gäckande havsöringarna, har han samlat på sig mycket kunskap – som han nu delar med sig av.
John Kärki arbetar som fiskevårdare på Sportfiskarna. Där får han utlopp för sin passion för öringen och dess biologi. Eftersom en stor del av hans fritid också ägnas åt fiske, är John en person som vet vad han pratar om när han nu ska föreläsa om östkustens havsöringfiske ombord på Fiskekryssningen. Du som ser fram emot vårens havsöringsfiske, kommer att ha mycket att hämta.

Du som ser fram emot vårens havsöringsfiske, kommer att ha mycket att hämta.

John kommer att gå igenom vårens olika stadium och hur öringen ändrar beteende efter temperatur. Hur ska du tänka när det gäller flugval? Hur ska du välja fiskeplats?
Missa inte John Kärkis föreläsning söndag klockan 12.00 på Fiskekryssningen. Boka föreläsningen här.

Har du ännu inte hunnit slänga din gran? Och bor du dessutom i närheten av Karlstad? Skänk den då till ett fiskevårdsprojekt, i vilket den blir till glädje för fisken.

Vi har tidigare skrivit om Sportfiskarnas insamlingprojekt i både Stockholm och Göteborg. Nu står Karlstad på tur som insamlingsort för uttjänta julgranar. Tanken är att granarna ska bindas ihop till risvasar och sänkas ner i närliggande vattendrag. Där blir de välbehövligt skydd för många fiskarter. Tidigare provfisken har visat på lyckosamma resultat, vilket indikerar ett behov av gömslen och lekplatser.

Succé! På dumpade granar från förra vintern fann man rom från abborre. Foto: John Kärki

Insamlingen sker på Mariebergskogens parkering med start den 11 januari. Den 14 januari kommer personal från Sportfiskarna att finnas på plats för att bygga och utplacera risvasarna.

Läs mer här.

Hans Hällman

Längtar du efter att inleda året med en stenhård kamp som får musklerna att ömma? Stortorsken är på väg in i Öresund och den duktiga fiskaren Timmie Wallin från Team CKB Fishing bjuder här på sina bästa tips till ett framgångsrikt fiske.

Bulefisket i Öresund är unikt och vida omtalat. Högsäsongen för de riktigt stora torskarna är inledd och intresset stort bland både danska och svenska fiskare. Torsken samlar sig nu längs botten och kan bjuda på ett helt fantastiskt fiske. Men att lyckas är inte enkelt. I alla fall inte från egen båt. De efterlängtade ”bulorna” på ekolodet kan vara svåra att finna, strömmen stark och kylan bitande. Men är man väl förberedd och prickar in en bra dag så är chanserna goda till ett fint fiske. -Visst kan bulefisket i Öresund vara grymt bra och ge mycket och stor fisk. Men nyckeln till framgång är kunskap. Bulefisket kräver att man är på rätt ställe, har rätt utrustning och fiskar med rätt teknik, konstaterar Timmie Wallin som är en hängiven småbåtsfiskare och dessutom arbetar på Landskronabåtarna. Han berättar att turbåtar erbjuder ett populärt och betydligt enklare fiske än det från egen båt. Turbåtssäsongen har öppnat starkt och förra året fångades mängder av fisk över tio kilo. Och någon även på det dubbla! Med andra ord ett bra alternativ för dem som inte vill ge sig ut på egen hand. Men visst är det en speciell känsla att landa fisk från egen båt, och vi ber Timmie berätta hur detta beryktade fiske går till.  – Fisket inleds alltid med att man försöker finna fisken. Till detta sökande är ett ekolod nödvändigt. Bulornas färg och utseende kan variera mellan olika lod, men på färglod syns de ofta som klarröda staplar. Eftersom avståndet mellan bulorna kan vara stort så körs båten i relativt hög fart. Jag tycker att sex till tolv knop brukar fungera bäst, berättar Timmie. När ett område med fisk dyker upp på lodet gäller det att placera båten i rätt position, vilket är rakt över fisken. Det låter kanske enkelt, men om ström och vågor tvingar båten ur position så krävs en hel del erfarenhet. Båten saktas ner och körs i någon knops fart tills bulan dyker upp på lodet. Om stapeln blir tunnare och färgen svagare så ligger man i utkanten av bulan och måste vända tillbaka. När bulan lyser rött igen så försöker man aktivt hålla positionen med hjälp av motorn. Ofta kan backen vara det effektivaste sättet.

Det är det här man letar efter. Snabbt ner med pilken och ett fast grepp om spöt! Foto: Timmie Wallin

Väl på plats gäller det att vara redo så att den snabbsjunkande pilken hinner ner till fisken. – Det här är ett riktigt ”prickskytte” och ibland tas pilken redan på nervägen, berättar Timmie.

Det här är ett riktigt ”prickskytte” och ibland tas pilken redan på nervägen!

Men oftare behöver den studsas i botten ett par gånger innan hugget kommer. Något som kan vara svårare än det låter och ibland behöver man släppa ut lite extra lina. Timmie förklarar att pilkens position i bulan kan avgöra hur stor fisk man fångar. – Ett fel som många gör är att fiska några meter över botten. Då nappar mest hanarna vilka ofta är mindre. De stora honorna står längst ner i bulorna och för att fånga dem krävs ständig bottenkontakt, berättar Timmie. När hugget äntligen kommer kan det upplevas brutalt. För ovana fiskare kan en storfisk kännas som ett bottennapp, men snabbt kommer de omisskänliga knycken när fisken försöker vrida sig loss. Pulsen går upp och kampen kan börja!

Vi tackar Timmie för denna utförliga beskrivning av hur bulorna i Öresund kan hittas och hur de bäst fiskas av. I morgon berättar han om vilken utrustning som gäller, hur fisket bedrivs säkert och en hel massa annat som inte fick plats i dagens notis.

Hans Hällman

Nappar det dåligt trots att du fiskar på favoritstället? Var inte rädd för att öppna beteslådan och försök hitta den storlek, färg och teknik som passar bäst för stunden. Knäck koden helt enkelt!

Tom Backlund är en välkänd och meriterad sportfiskare som alltid försöker finjustera fisket så att det utförs optimalt. – Effektiviteten kommer genom övning, tro och en stor portion tankeverksamhet om hur, när och varför, konstaterar förra årets Perch Pro-vinnare.

Effektiviteten kommer genom övning, tro och en stor portion tankeverksamhet om hur, när och varför

När det gäller abborrfiske så finns det en mängd kombinationer för hur betets storlek, färg och riggning kan varieras. Så var ska man börja? Trots att Tom ständigt försöker anpassa fisket utifrån rådande förhållanden så finns det förstås beten och tekniker han ofta litar på. – Jag har en stark förkärlek till jiggfisket och kör då till 90 procent med traditionell jiggskalle. Jag använder aldrig beteslås eller liknande. Nedanför huvudlinan har jag alltid fluorocarbon-tafs, berättar Tom. Favoritbete saknas, men han nämner att ett ”creature bait” som Illex Scissor Comb alltid brukar leverera.

– Scissor Comb är dessutom kul att rigga på olika sätt. Det funkar fint på en vanlig jiggskalle eller dropshot-riggad. Lika bra går det att använda en så kallad neko-rigg. Den fiskar också ypperligt till texas- och carolinarigg, berättar Tom.

Hur tänker han kring betets storlek och färg? – När det kommer till att välja betesstorlek så tar jag reda på vad det finns för betesfisk i närheten och försöker matcha den i storlek och färg. När det gäller färger så använder jag sällan färgstarka beten utan föredrar mer naturtrogna imitationer.

När det kommer till att välja betesstorlek så tar jag reda på vad det finns för betesfisk i närheten och försöker matcha den i storlek och färg

Mer om Toms abborrfiske finns att läsa i senaste numret av Fiskejournalen. I reportaget berättar även de nio andra Perch Pro-deltagarna om sina bästa beten och tekniker.

I kväll kan du se Tom tävla tillsammans med Linus Raners för Team Stockholms Fiske i säsongens andra avsnitt av Perch Pro på KanalGratis Youtubekanal. Kan de upprepa förra årets succé då de vann hela tävlingen? Svaret kan man få live ombord på Fiskekryssningen 4-5 februari. Missa inte chansen att följa dramat på plats tillsamman med årets deltagare!

Hans Hällman

Vilken utrustning funkar bäst för fisket efter Öresunds vintertorskar? Vilka positioner är hetast och hur kan fisket bedrivas hållbart så att bestånden skyddas? Allt detta och lite till tas upp i dagens avslutande notis om Öresunds beryktade bulefiske.

I gårdagens notis berättade Timmie Wallin om hur torsken i Öresund kan hittas och hur lodets ”bulor” bäst fiskas av. Det framgick tydligt att fisket bedrivs aktivt och att fokus ligger på att hålla båten i position. När bulan lyser röd på lodet ska pilkarna ner till djuphålornas ansamlingar av vintertorsk. Eftersom strömmen är stark och fisken rör sig måste tiden från nedsläpp till bottenkontakt minimeras. Här spelar utrustningen stor roll. Timmie rekommenderar en relativt stor havsrulle utan linspridare och med bra broms. En av hans favoriter är Shimano Torium. Fylld med 0.32 tracerbraid ger den bra kontakt och har tillräckliga ”muskler” också för rekordfiskar. Spöt ska gärna klara pilkar upp till 700 gram och samtidigt vara mjuka och följsamma vid drillning. Timmie gillar Westins och Shimanos spön i klassen 20-30 lbs, och tycker att de uppfyller just dessa önskemål.

Redo för Sundets stortorskar! Med overall, rulle med flätlina, ett bra spö och tung pilk kommer man långt. Foto: Åke Ottoson

Pilkarnas viktigaste egenskaper är att de sjunker snabbt i det strömsatta vattnet. Långsmala, tunga pilkar är det självklara valet. Vikten varieras efter rådande förhållanden och med en uppsättning i viktspannet 300-700 gram kommer man långt. Timmie rekommenderar vissa modifieringar för att öka chansen till fisk. – Uppe i översta ringen kör jag nästan alltid en svart gummimask. Det är något som har levererat mycket fisk både under sommar- och vinterfisket. Ovanför pilken har vi ibland en bläckfiskhäckla eller en torskfluga , vilket ger chans till både dubblar och tripplar! Men är fisken stor är det bättre att utrustningen skalas av. Då räcker det med att pilken knyts till huvudlinan via lekande och en meterlång slittafs i nylon. Undvik beteslås! Vi har tappat massor av fisk på grund av lås som öppnat sig under fajt med stortorsk, berättar Timmie.

Krokens storlek är omdiskuterad. Till vintertorsken använder Timmie gärna krokar av bra kvalitet i storlek 6/0-10/0. Större än så behövs inte. Torskarna som kommer in vintertid står tätt samlade och risken att de felkrokas ökar dramatiskt med större krokar. –  En del använder sig av riktigt stora krokar för att rycka fast fisken, vilket förstås är olagligt. Själv har jag fiskat väldigt mycket torsk och har aldrig varit med om att vi har fått mer fisk med större krokar, berättar Timmie. Vi skrev nyss om de nya regler som trätt i kraft sedan årsskiftet, och som begränsar antalet fisk som får behållas. Något som Timmie välkomnar. – Jag tycker dessutom att man noggrant ska välja ut vilka fiskar man vill spara. Vi i Team CKB Fishing behåller aldrig fisk under 50 centimeter och försöker alltid att släppa tillbaka de riktigt stora exemplaren. Torsk över 10 kilo är enormt viktiga för bestånden och gör betydligt mer nytta i havet än i frysboxen. Om jag behåller någon fisk väger de mellan 2-5 kilo. Allt under och över det går tillbaka, berättar Timmie. Men att returnera fisk kräver riktig hantering. Hur gör man för att öka fiskens chans till snabb återhämtning? – Trycket kan vara ett problem så pumpa upp fisken försiktigt. Njut av kampen! Sedan bör man använda en stor håv eller ta fisken i gällocket. Tryck inte torsken i ögonen och eventuella redskap för avkrokning måste hanteras varsamt. Om fisken skal fotograferas bör detta göras snabbt och skonsamt innan fisken försiktigt släpps tillbaka. Med lite träning, rätt teknik och en bra utrustning kan i stort sett all fisk returneras oskadd, berättar Timmie.

Även om Öresund är begränsat så kan fisken vara svår att finna. Timmies ”säkra” positioner kommer här.

55.54.955 12.44.157
55.55.358 12.44.153
56.03.538 12.39.073
56.04.178 12.38.493
55.52.890 12.44.630

Var uppmärksamma på att en del av dessa platser ligger i närheten av de större färjornas farleder. – Man ska komma ihåg att det är vi sportfiskare som ska flytta oss och inte tvärtom. Ta dessutom alltid med en VHF ombord och bär en varm och bra flytoverall. Då blir fisket både säkrare och roligare, avslutar Timmie.

Vi tackar Timmie för alla fina tips och hoppas att de inspirerat många till kul och hållbart torskfiske!

Hans Hällman

Vi inleder veckan med en fantastisk läsarberättelse från ett osannolikt gäddfiske på Sjön Dalaskogen. Under ett ismete fick vännerna Theo Tornemalm och Anton Ähdel uppleva något de sent lär glömma!

”Det var helt vindstilla ute på sjön och dimman låg tät. Vi hade redan hunnit dra ett par mindre gäddor när Anton skrek till om ännu ett fäll. Det var hans tur att dra och han hinner inte många meter innan spöt som sitter 15 meter bredvid också fäller. Anton hinner ner till det första spöt och gäddan rusar kraftigt. Mothugget sitter och han ropar direkt att det rör sig om stor fisk. Jag springer fram till det andra spöt och även där sprutar linan ut. Jag sätter mothugget och känner direkt en enorm tyngd. Tack vare närheten kan vi se varandra kämpa på var sitt håll. Vilken action!

Jag sätter mothugget och känner direkt en enorm tyngd. Tack vare närheten kan vi se varandra kämpa på var sitt håll. Vilken action!

Vi har båda dragit stora gäddor förr på ismete, men det här var något alldeles extra. Jag minns att jag skriker till Anton att det måste vara tvillingar vi krokat. Så fort jag lyckats veva in ett par meter så stack gäddan iväg med minst det dubbla. De här gäddorna skulle bara upp! Vi var båda enormt rädda för att tappa våra fiskar, och blev samtidigt allt tröttare av kampen.  Jag pressade min fisk lite hårdare och kunde efter en kvart äntligen se gäddan i hålet. Vilken bjässe! Tänker direkt 10+ och nu är pulsen på max. Gäddan känns lugn och jag ser min chans att försöka ta upp den. Ner med handen genom hålet, men så fort jag får fatt så rycker gäddan till. Pang! Tafsen ryker och gäddan är fri. Vilken besvikelse! Dels för att fisken aldrig kunde vägas, men också för att den fått en krok i munnen ”som tack” för vår hårda kamp. Jag samlar mig och går snabbt över till Anton för att hjälpa vid hans landning.  Någon minut senare dyker hans gädda upp under hålet. Jag bedömer den till ungefär samma storlek. Minst 10+!

Någon minut senare dyker hans gädda upp under hålet. Jag bedömer den till ungefär samma storlek. Minst 10+!

Den här gången får jag ett bra grepp om gäddan och lyckas dra upp den. Vilken fisk! Jag håller i gäddan medan Anton krokar av den när han utbrister ”det sitter ju en annan krok i den”. Jag blir helt paff när jag ser att det är min krok som sitter i mungipan. Vi hade fångat samma fisk! Trots alla märkligheter hade ingen av oss haft den tanken. Men nu föll alla bitar på plats. De helt fantastiska drillingarna vi upplevt hade fått en förklaring, och berodde på att vi kämpat mot varann!”

Vännernas ”gemensamma” gädda var hela 125 centimeter lång och vägdes till 10,88 kilo innan den återfick friheten.

Vi säger grattis till en fantastisk fisk och en otrolig upplevelse!

Hans Hällman

Forskare har larmat om att tiaminbrist hotar många arter. Vad vet man i dag och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Lennart Balk är expert på området och berättar om de senaste rönen ombord på Fiskekryssningen 4-5 februari.

Vi har tidigare skrivit om att brist på vitamin B, även kallat tiamin, kan påverka vissa arter negativt. Ett internationellt forskningsprojekt har visat att problemet är mer omfattande än man tidigare trott och att tiaminbrist tycks drabba många arter. Vilka fiskar är i farozonen? Lennart Balk är koordinator för projektet och kommer i samband med Fiskekryssningen att berätta om tiaminbristens spridning och effekter. Hans föredrag har titeln ”Laxdöden – beror den på tiaminbrist?” och hålls klockan 11 den 5 februari. Missa inte chansen att träffa Lennart och många andra spännande personer ombord på årets stora sportfisketräff – Fiskekryssningen!

Här kan man boka en plats till detta och andra av Fiskekryssningens föredrag.

Hans Hällman

Fiskefartyg skal tilldelas individuell och årlig fördelning av fiskemöjligheter. Havs- och vattenmyndigheten inför ett nytt förvaltningssystem som bland annat påverkar torskfisket i Östersjön.

I höstas skrev vi om Havs- och vattenmyndighetens förslag om att fiskefartyg tilldelas en årlig fångstmängd. Det är nu infört och trädde i kraft 1 januari 2017. Totalt erhåller cirka 250 fartyg individuella fiskemöjligheter på årsbasis, vilka ska ge den enskilde fiskaren bättre möjlighet att planera och anpassa sin verksamhet. – Det här är i linje med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Vi inför ett system som är mer flexibelt för enskilda fiskare och som ger dem bättre möjlighet att leva upp till kravet att all fisk som fångas ska landas, säger Ingemar Berglund för Havs- och vattenmyndigheten.

Vi inför ett system som är mer flexibelt för enskilda fiskare och som ger dem bättre möjlighet att leva upp till kravet att all fisk som fångas ska landas

Det nya systemet är också ett försök att undvika kollektiva redskapsstopp på grund av begränsande arter, alltså arter som fångas i flera olika redskap och vars nationella kvot är så liten att den riskerar att bli uppfiskad innan årets slut. – Sådana stopp skulle kunna vara förödande för en enskild fiskare som anstränger sig för att fiska selektivt och försöker efterleva landningsskyldigheten, säger Patrik Persson, chef för tillståndsenheten på Havs- och vattenmyndigheten.

De som inte tilldelas individuella fiskemöjligheter har möjlighet att fiska på en kustkvot, som inte fördelas individuellt. Detta innebär att det småskaliga kustfisket i stort sett ska kunna bedrivas som tidigare.

Havs- och vattenmyndigheten avser att noga följa utfallet av det nya systemet och är redo till justeringar om behov uppstår.

Läs mer här.

Hans Hällman

Powerray är prylen som förflyttar sportfisket in i framtiden. Med den radiostyrda ubåten kan du leta fisk, ta bilder, filma och fiska.
Powervision heter gänget bakom den nya fiskeprylen Powerray, teamet har rötterna i drönarbranschen och har tidigare utvecklat maskiner för den marknaden. Nu tar de med sig teknologin under ytan med nya Powerray.

En slags radiostyrd ubåt som du använder för allt från att leta fisk, fota och filma, ja du kan till och med fiska med den…

Powerray är en slags radiostyrd ubåt som du använder till allt från att leta fisk, fota och filma, ja du kan till och med fiska med den utlovar gänget på Powervision. Även om vi på Fiskejournalen känner oss något skeptiska till uppfinningen så är det ju alltid kul med folk som tänker i andra banor. Titta på filmen och avgör själv – flipp eller flopp?

Tobias Dahlin har gjort det igen! I går belönades den kända undervattensfotografen med ännu en titel. Den här gången för en högsommarbild på en nyfiken gädda i näckrosskogen.

Gäddan är inte bara en favorit bland sportfiskare. Även dykare uppskattar mötet med denna grandiosa rovfisk. Att fotografera gäddan i dess rätta element kan dock vara svårt. Ofta är sikten dålig och fisken skygg. Men ibland faller bitarna på plats och bilden blir ett mästerverk. Det skedde för Tobias när han i somras låg och lurpassade på fisk i Skällingesjön utanför Varberg. Plötsligt dyker en gädda fram som helt tycks strunta i Tobias närvaro. – Pulsen gick upp när den sakta närmade sig. Jag stängde av blixten vilket nog bidrog till att gäddan inte skrämdes, berättade den lyckliga fotografen om det speciella mötet.

Bilden vann i går kategorin Cold Water i den presigefyllda tävlingen Ocean Art Underwater Photo Competition.

Grattis Tobias!

Se samtliga vinnarbilder här.

Läs mer om Tobias och se fler av hans bilder här.

Hans Hällman

Laxen i flera av Västerbottens älvar tycks återhämta sig. Utvecklingen i Vindelälven är ett undantag, och Länsstyrelsen rapporterar om en dramatisk minskning av laxyngel.

I höstas utfördes elfisken i flera av Västerbottens laxälvar. I Åbyälven, Byskeälven och Lögdeälven kunde en ökning av laxyngel konstateras. Den positiva trenden beror sannolikt på förändrade fiskeregler i havet, fiskevårdsåtgärder och restaureringar i älvarna samt låg yngeldödlighet i laxsjukdomen M74. I Vindelälven ser situationen sämre ut och Länsstyrelsen rapporterar om exceptionellt lite yngel under 2016. Under rekordåret 2014 beräknades tätheten av yngel till nästan 40 yngel per hundra kvadratmeter, men i fjol var tätheten bara 1 yngel per hundra kvadratmeter. Resultatet är överraskande lågt och det sämsta på 20 år. – Utvecklingen i Vindelälven är ytterst anmärkningsvärd. Prognosen för 2016 visade att det skulle bli ett dåligt år, men resultatet är långt sämre än vad prognoserna visade, säger Stefan Larsson, laxälvsförvaltare på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Utvecklingen i Vindelälven är ytterst anmärkningsvärd. Prognosen för 2016 visade att det skulle bli ett dåligt år, men resultatet är långt sämre än vad prognoserna visade

Den kraftiga nedgången kan delvis bero på att andelen honor bland lekfisk var ovanligt låg 2015. En annan tänkbar orsak kan vara att vild lax drabbats av sjukdomen M74. Sannolikt samverkar flera faktorer, och forskare förvånas över att endast Vindelälvens laxar har drabbats. – Det är märkligt att vi endast ser så oroväckande resultat i Vindelälven och inte i andra älvar. Flera av de tänkbara negativa faktorerna är sådana som borde visat sig även på andra håll, menar Johan Dannewitz och Stefan Palm, laxforskare på Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU Aqua.

Läs mer om situationen i Vindelälven här.

Lyssna på inslag från SR här.

Hans Hällman

Hur gör man en slitstark och nästan osynlig gäddtafs? Det och mycket mer kan ni lära er av ”uppfinnar-jocke” Peter Dahlström när han håller workshop på Fiskekryssningen 4-5 februari.
På årets Fiskekryssning bjuder communityt #SvenskaBetesbyggare in alla för att inspirera och dela med sig av glädjen runt att bygga beten på bästa vis. Bland annat kommer Peter Dahlström att visa några av sina noga inlärda knep för att tillverka högkvalitativa gäddriggar och gädd- och abborrtafsar på enklast möjliga vis. Han kommer visa hur man gör en extremt slitstark och snudd på osynlig gäddtafs, innovativa riggar av olika slag för olika behov. Han kommer också visa hur man tillverkar en abborrtafs som tål gäddtänder, men som också är tunn och icke för synlig, även i klara vatten. Du får även chansen att testa själv.

De perfekta lösningarna finns sällan på marknaden, så då får man hitta på lösningarna själv.

Peter har de senaste sju åren tillverkat det mesta för fisket och han älskar att ta fram lösningar till olika behov, men också att förmedla sin kunskap och hjälpa andra. Han började med flugor, men listan på alla användbara prylar han tagit fram får inte plats på papper. Peter menar att det viktigaste är hög kvalitet.
– Jag har gått på många nitar på grund av dålig kvalitet. De perfekta lösningarna finns sällan på marknaden, så då får man hitta på lösningarna själv. Alla mina riggar bygger på direkta behov som jag stöter på i mitt fiske, säger Peter.
Dessutom förmedlar han gärna sina erfarenheter och lösningar till andra, vilket vi kommer få erfara på Fiskekryssningens söndag mellan 09.30 och 14.30. Ni behöver inte anmäla er till workshopen, utan kan bara droppa in i betesrummet. Peter svarar också på direkta frågor på facebook eller kika på honom på Youtube. Skynda dig att boka din plats på Fiskekryssningen 4-5 februari.

Michael Aho

Peter Dahltström är lite av sportfiskets uppfinnar-Jocke.

Det blir oftast bäst när man gör det själv, menar Peter Dahlström som inte alltid är nöjd med kvaliteten på det han köper.

Ont om plats i betesboxen? Då kanske ett bete som kan varieras på över 600 sätt vara av intresse. Multibetet TGC Roach Transformer har väckt stor uppståndelse redan innan det nått ut på marknaden.

Tre år tog det, men nu är betet precis så som Ethan Ben-Yaacov vill ha det. Ethan är en erfaren betesbyggare från Eskilstuna, och hans senaste projekt – TGC Roach Transformer – liknar inget annat. Tillverkningen är i full gång och betet kan ännu inte köpas. Plastbetet är ca 25 centimeter långt och många komponeneter är handgjorda. När vi ringer upp Ethan berättar han att betet är framtaget för gädda, men att det bör passa allt predatorfiske. – Jag har fiskat och tillverkat beten i snart tjugo år och det här betet slår det mesta, berättar han.

Sugen på att testa redan nu? Upphovsmannen lottar ut beten här.

Hans Hällman

Tog Länsstyrelsen tillräcklig hänsyn till Emåns skyddsintressen när man i höstas beslutade att reducera Södra Cells utflöden? Det tycker inte Mark- och miljödomstolen, som nu upphäver beslutet.

Emåns havsöringar har ett legendariskt renommé bland världens sportfiskare. Många och stora fiskar har fångats och fisket har genererat stora intäkter till området. Men trots fiskets betydelse har bestånden av lax, havsöring och annan vandrande fisk mött stora utmaningar genom åren. I höstas kom ytterligare en smäll när Länsstyrelsen uppmanade Södra Cells massabruk i Mösterås att hålla nere utflödet vid Emåns mynning till följd av torka. Åtgärden väckte starka känslor och fem olika stiftelser och organisationer överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen. Nu har domen fallit. Beslutet upphävs och Länsstyrelsen får bakläxa.
– Enligt vår mening har det inte redovisats någon utredning eller liknande som tyder på att de förelagda åtgärderna är lämpliga vid en avvägning mellan behovet av att leda bort vatten till Södra Cells verksamhet och skyddsintressena för Emån. Tvärtom borde åtgärden att ytterligare begränsa flödet i mynningsforsen få stora negativa konsekvenser för bland annat fiskfaunans möjligheter att vandra upp i ån, skriver domstolens ordförande Olle Järvholm i beslutet.

Enligt vår mening har det inte redovisats någon utredning eller liknande som tyder på att de förelagda åtgärderna är lämpliga

En som kämpat i frågan och som välkomnar beslutet är Andreas Elfström, ordförande för Gustaf Ulfsparres stiftelse.
– Jag är glad över att Mark- och miljödomstolen har tagit ett riktigt beslut. Säckarna som bromsade flödet togs bort under senhösten, och nu kan Länsstyrelsen inte fatta nya beslut om att minimera utflödet i Emån, säger han.

Läs mer här.

Hans Hällman

Kungsbacka Sportfiskeklubb inbjuder allmänheten till en ännu ett spännande föredrag. Denna gång är det Cecilia ”Gösdrottningen” Grönberg som pratar vertikalfiske efter gös.

Cecilia är guide på Sibbofjärden utanför Nyköping och har, som smeknamnet antyder, just gösen som specialitet. Hennes framgång imponerar, och toppas av hela fyra gösar över 10 kilo! Fisket har varit en stor passion sedan barnsben och Cecilia kommer att berätta om sitt fiske genom åren och hur hon blev ”Gösdrottningen”. Sedan sex år tillbaka är hon medlem i CWC Fishing Team och kvällen kommer att bjuda på en massa tips och härliga berättelser från Cecilias rika fiskeliv. Inträdet är gratis, och i samarbete med Garmin, Fladen Fishing och CWC anordnas lotteri med fina priser!

Tid: Måndag 23/1 kl. 19

Plats: Elektronen, Industrigatan 2, Kungsbacka

Mer info och vägbeskrivning finns här.

Hans Hällman

Kvarnån var tidigare en populär lekplats för ljusnanöring. Omfattande insatser har gjorts och nu hoppas man att öringen ska återvända.

Kvarnån har i många år varit ödelagd som lek- och uppväxtområde. Hedevikens FVOF har ansvarat för flera restaueringsinsatser, och en lång sträcka har återfått sitt ursprungliga utseende. Ån har breddats och material lagts ut och nu väntar man bara på att öringen ska komma. Höstens elfisken lär visa om insatserna burit frukt.

Kvarnån innan restaurering. Foto: Gunnar Jacobsson

Kvarnån efter restaurering. Foto: Gunnar Jacobsson

Michael Ärfström, ordförande i Hedevikens FVOF, är hoppfull och vill gärna att nu också fisket ska få sig en skjuts uppåt, och gärna genom ett ökat intresse hos unga. – Utbudet av aktiviteter för unga är begränsat i glesbygd och om man inte åker skidor på längden eller utförs så finns inte jättemånga andra aktiviteter. Fiskemöjligheterna är däremot enorma och därför önskar vi att fler unga får upp ögonen för fisket, säger Michael. Från den 1 januari har ett nytt kort börjat gälla, där ungdomar mellan 16-25 år betalar halva kortpriset och barn upp till 16 fiskar gratis på målsmans kort.

Vi önskar Hedevikens FVOF lycka till och hoppas att både öringar och ungdomar snart kommer till Kvarnån och dess närliggande vatten!

Hans Hällman