Det som många sportfiskare befarat blir verklighet redan hösten 2019. För att kompensera bortfallet från fiskodlingsindustrin så kommer varje fiskevårdsområde i Sverige behöva upplåta sina vatten för ett reglerat nätfiske, med syftet att få mer inhemsk vildfisk till offentlig sektor och livsmedelshandeln.
Det är Livsmedelsmyndigheten som i samråd med Glesbygdsverket och Särimner, (Sveriges nationella mathantverkscenter) tagit fram riktlinjer för framtida matfiskproduktion. Förslaget att ersätta odlad fisk med mer vild fisk, både inom offentliga sektorn och livsmedelsbranschen, väcktes redan 2001, i anslutning till projektet ”Svensk vildfisk på tallriken”. Förslaget mötte då starka reaktioner från flera remissinstanser, bland annat Svenska Fiskvattenägarföreningen och Vattenprövningsdelegationen, som drev igenom en inhibition innan det fick juridisk bärighet.
Efter valet hösten 2018 har dock de nya samverksanspartierna bifallit en uppdaterad interpellation kring matfiskstrategin, och riksdagens livsmedelsutskott godkände i torsdags det nya lagförslaget.
Det innebär i korthet att alla Fiskevårdsområden i Sverige åläggs att medverka till den samlade svenska matfiskproduktionen. Länsstyrelserna har fått i uppdrag att göra inventeringar av fiskevatten i respektive kommun, och presentera vilka arter och volymer som kan bli aktuella. Abborre, gös, gädda, öring, röding och harr kommer att prioriteras, framgår det av utredningsmaterialet som Fiskejournalen tagit del av. Klart är också att inget område i Sverige kommer att undantas, såvida det inte handlar om utrotningshotade bestånd. Bland de stråk som pekas ut som lämpliga för nätläggning återfinns populära sportfiskevatten som Kalmarsund, Mörrumsån, Ammarnäs och Gimån. Det blir även upp till respektive länsstyrelse att upphandla lokala yrkesfiskare som kan fylla de tilldelade kvoterna.
Fiskejournalen har varit i kontakt med företrädare från både myndigheter och sportfiskare, som både risar och rosar den nya livsmedelsstrategin.
– Vi förstår att den här lagen kommer att leda till konflikter med sportfiskare, men å andra sidan är det priset som de måste betala för att de kritiserade fiskodlingarna i öppna kassar ska kunna avvecklas. Vi ser det inte heller som hållbart att förlita oss på importerad fisk och därför återstår bara alternativet att beskatta våra egna bestånd genom nätläggning, säger en tjänsteman på länsstyrelsen.
Fiskejournalen återkommer så fort vi vet mer detaljer kring den nya lagen.
Läs även om 3-kilosabborrna: